Arbetsmarknad, (o)jämlikhet och motstånd i Sverige – seminarium på Inkonst, 12 april 2014 – Part 1

Arbetsmarknad, (o)jämlikhet och motstånd i Sverige

– seminarium på Inkonst, 12 april 2014

Det tredje seminariet i serien ”Rethinking…”, arrangerat av Feminist Dialog,  handlade om kvinnors arbetsmarknad i Sverige. Tre föreläsare berättade från olika perspektiv om kvinnors möjligheter, rättigheter och svårigheter på arbetsmarknaden.  Vilka prioriteringar görs i det liberala samhället för jämställdhet på arbetsmarknaden? På vilka sätt har feministisk arbetslivsforskning belyst ojämlikheten? Vad kan man konkret göra för att förbättra villkoren för kvinnor på arbetsmarknaden? Detta var några av de frågor som diskuterades av både panel och deltagare.

 

IMG_1873

Den ojämlika jämställdheten – om arbetarkvinnors minskade möjlighet
till jämställdhet i Sverige.
Soheyla Yazdanpanah

Soheyla är lärare och forskare på Södertörns högskola i Stockholm. År 2008 gjorde hon sin avhandling om lågavlönade ensamstående mödrar i Sverige.

IMG_1908

Snabb ökning av samhällsklyftor
Sedan 1980-talet har ojämlikheten i Sverige ökat. Bara det senaste decenniet sker ökningen i en allt snabbare takt. Sverige har de snabbast växande samhällsklyftorna utav EU-länderna. Soheyla fokuserar på hur den ökande ojämlikheten har påverkat olika samhällsgrupper. Hon lyfter fram hur arbetarkvinnors villkor försämrats jämfört med männens och andra yrkeskategorier. Hon har kommit fram till att arbetarkvinnor är de största förlorarna i dagens samhälle.

Arbetarkvinnors försämrade arbetsvillkor
Soheyla berättar om olika grundorsaker till de försämrade arbetsvillkoren för arbetarkvinnor och därmed deras möjligheter till jämställdhet: Det har skett en politisk förskjutning när det gäller vilka frågor som anses vara centrala för jämställdhet. Idag handlar det mycket om ekonomisk makt. Behoven av att öka andelen kvinnliga representanter i börsnoterade bolag och den ekonomiska vinsten framhålls, istället för att diskutera frågor om låga löner, könssegregerad arbetsindelning, vad arbete är och hur arbete värderas.

IMG_1869

Vilka gruppers jämställdhet talar vi om?
Lågavlönade kvinnor har i praktiken fått det sämst. En kombination av stort familjeansvar och låg lön förklarar att kvinnor från dessa grupper är störst i statistik över sjukskrivna. I en jämförelse av inflytande över arbetet, arbetsbörda osv. från 1991 – 2011, har allt försämrats för kvinnliga arbetare.
Både när det gäller betalt och obetalt arbete har villkoren försämrats för arbetarkvinnor. Det beror på att man främst fokuserar på medelklasskvinnornas intressen.

”Det krävs att man är tydligare i tal om jämställdhet! Vilkas jämställdhet? Det är viktigt att politiska organisationer och fackföreningar uppmärksammar frågan och arbetar för att vända utvecklingen.”
Medelklassmän och kvinnor har möjlighet att köpa hushållsnära tjänster som utförs av andra kvinnor, men befäster därigenom villkoren för arbetarkvinnor.  ”Vad tänker exempelvis ett barn när hen ser att en annan kvinna utför något som ens föräldrar inte gör? Man kan inte isolera jämställdhet i sitt eget hem”, anser Soheyla.

——————————————–

 Labour, (in)equality and resistance in Sweden

- seminar at Inkonst, April 12, 2014

 

The third seminar in the series “Rethinking …”, organized by Feminist Dialog, focused on women’s labor market in Sweden. Three lecturerstold from different perspectives, about women’s opportunities, rights and difficulties in the labor market. Which priorities are made in the liberal society for gender equality on the labor market? In what ways have feminist work life research been highlighting the  inequality?What can we concretely do to improve the conditions for women in the labor market? These were some of the questions discussed by the panel and the participants.

 

The inequality of gender equality – working women’s decreased opportunity to gender equality in Sweden.
Soheyla Yazdanpanah.


Soheyla is a teacher and a researcher at Södertörn University, Stockholm. In 2008 she did her thesis on low-paid single mothers in Sweden.
Rapid increase in social inequalities
Since the 1980s, inequality in Sweden has increased. Only in the last decade, the pace of this increase accelerates. Sweden has the fastest growing social inequality out of the EU countries. Soheyla focuses on how increasing inequality has affected different social groups. She highlights how working women’s conditions deteriorated compared to men’s. She has come to the conclusion that working class women are the biggest losers in today’s society.

Working women’s conditions deteriorate
There are some basic reasons for women’s worsened working conditions at work, which also aggravate the possibilities for gender equality.
There has been a political shift when it comes to the questions central to gender equality.  Today there is a focus on economic power. There is a stress towards an increase of women representatives in big companies, in business and in management. The economic benefit is highlighted, instead of issues of low salary, gender division of labor, the question of what work consists of and how work is valued.


Which groups’ gender equality are we talking about?
Low-paid women have effectively experienced the worst conditions. A combination of large family life and low wages explains that women from these groups score the highest in the statistics on sick leave. In a comparison of influence over work, workload etc., from 1991 – 2011, everything has deteriorated for working women.
Both in terms of paid and unpaid work, conditions worsened for working women. That’s because focus is primarily on middle-class women’s interests.
“It is necessary to be clear about gender equality! Who’s gender equality? It is of importance that political organisations and unions highlight this issue and work towards changing this development.”
Middle-class men and women have the opportunity to purchase household services performed by other women, but strengthens thereby the conditions for working women. “What are the thoughts of a child when she/he sees that another woman carries out something that your parents do not do? One cannot isolate gender equality in one’s own home,” believes Soheyla.

Documentation: Karolina Jeppson

Photo by :Shirin Ardalan