Arbetsmarknad, (o)jämlikhet och motstånd i Sverige – seminarium på Inkonst, 12 april 2014 – Part 2

Arbetsmarknad, (o)jämlikhet och motstånd i Sverige

– seminarium på Inkonst, 12 april 2014

Det tredje seminariet i serien ”Rethinking…”, arrangerat av Feminist Dialog,  handlade om kvinnors arbetsmarknad i Sverige. Tre föreläsare berättade från olika perspektiv om kvinnors möjligheter, rättigheter och svårigheter på arbetsmarknaden.  Vilka prioriteringar görs i det liberala samhället för jämställdhet på arbetsmarknaden? På vilka sätt har feministisk arbetslivsforskning belyst ojämlikheten? Vad kan man konkret göra för att förbättra villkoren för kvinnor på arbetsmarknaden? Detta var några av de frågor som diskuterades av både panel och deltagare.

part 2

Kvinnors arbetsmarknad – mellan överexploatering och arbetslöshet.
Rebecca Selberg.
Rebecca är forskare i sociologi på Lunds Universitet. Hennes avhandling handlade om sjuksköterskor i offentlig ekonomi. Rebecca har en personlig historia i antirasistiska och feministiska rörelser och undervisar på Institutionen för genusvetenskap i Lund.

Titeln anspelar på diskussionen om hur den offentliga sektorn organiseras som en marknad – antingen överbelastad eller undersysselsatt. Erfarenheter av arbete har alltid varit en central feministisk fråga. Feminister har hävdat att arbete återskapar och skapar ojämlikhet.
”Men faktiskt har arbetet hamnat i skymundan i feministisk forskning – t ex i diskussionen om intersektionalitet!”, berättar Rebecca.

Arbetets roll förändrad i forskning
Kulturen inom genusforskning har flyttat fokus för arbetets roll i människors liv.
”Nu är arbetets roll särskilt viktigt på grund av identitet, kollektivitet och att skapa motstånd. Ett exempel är ’Brandmän mot rasism’ på Facebook”, säger Rebecca.
Arbetslivsforskningen stannar vid hur man har det i arbetet, spinner inte vidare på maktrelationerna. Rebecca Selberg med kollegor driver en intersektionell arbetslivsforskning, det vill säga hur maktrelationer återskapas på och genom arbetet.

Några nedslag i feministisk arbetslivsforskning:
* Kvinnors arbete är osynligt. Kvinnors reproduktiva arbete är osynligt och ”rasifierade” kvinnor/kvinnor i tredje världen, även deras arbete osynliggörs. Under 50-talet jobbade inte kvinnor. Men den ståndpunkten utgår enbart från privilegierade kvinnor. Många hushållerskor från tredje världen arbetade då såväl som nu.
* Feministiska forskare bidrog till att synliggöra kvinnors dubbelarbete. Strejkande städerskor krävde dagis.
* Antirasistiska forskare bidrog till att synliggöra invandrade kvinnors arbete. En könssegregerad arbetsmarknad osynliggjorde de invandrarkvinnor som jobbade på fabriker och i industrin under 60 och 70-talen.
* Feministiska och antirasistiska forskare har synliggjort arbetsfördelning:
- mellan produktivt – reproduktivt arbete
- mellan ”spiritual”, som är synligt omsorgsarbete, t.ex. utfört av en sjuksköterska och ”menial” – det osynliga omsorgsarbetet – det tunga och smutsiga som ofta utförs av invandrakvinnor.
- mellan centrum och periferi : Global Care Chain – bildas mestadels av kvinnor som lämnar sin egen familj för att ta hand om en annans familj i ett annat land.
Kvinnors arbetsmarknad i Sverige
Inom vården råder en etnisk arbetsdelning; en ”inkluderande underordning”. Med detta menas att arbetarna är med i facket och har rättigheter, men de är ständigt i de sämsta positionerna.
Från 80-talet och den betydande arbetskraftsinvandringen kommer detta citat: ” Vi sålde våra händer till svenskarna, de själva använde hjärnan”, av en kvinnlig fabriksarbetare från f.d. Jugoslavien.
Fram till 90-talet expanderade den offentliga sektorn. Fler kvinnor anställdes.
Under 90-talet hade vi en s.k. ”jämviktsarbetslöshet”. Politiken i Sverige bytte mål. Innan krisen på 90-talet handlade politiken om att skapa full sysselsättning. Därefter är det överordnade målet inflationsbekämpning. För att hålla nere den behöver vi ha en arbetslöshet på 6-8 %.

Nyliberal omvandling
En nyliberal omvandling i politiken skapade nedskärningar i offentlig sektor. Dessutom flyttades industrijobben till utvecklingsländer. Alla som redan låg illa till drabbades än mer – kvinnor, lågavlönade och invandrare. Detta har lett till att vi befinner oss mellan exploatering och arbetslöshet. Kvinnors arbetslöshet är delvis dold genom deltidsarbete.

Klass och kön…
… är två betydande faktorer för arbetslöshet. Exempel från sjukvården visar att
undersköterskor står för flest rapporterade skador och sjukdomar under år 2012. De är också den grupp som är mest sjukskrivna p.g.a. stress. Efter 90-talskrisen drabbades särskilt kvinnor inom
hälsosektorn genom osäkra anställningar som skapade sjukdom och frånvaro.

Polariserad arbetsmarknad
Idag har Sverige en extremt polariserad arbetsmarknad. De anställda jobbar halvt ihjäl sig. Andra är sysslolösa eller arbetar ofrivilligt deltid.

…………………………………………………………………..

Labour, (in)equality and resistance in Sweden

- seminar at Inkonst, April 12, 2014

The third seminar in the series “Rethinking …”, organized by Feminist Dialog, focused on women’s labor market in Sweden. Three lecturerstold from different perspectives, about women’s opportunities, rights and difficulties in the labor market. Which priorities are made in the liberal society for gender equality on the labor market? In what ways have feminist work life research been highlighting the  inequality?What can we concretely do to improve the conditions for women in the labor market? These were some of the questions discussed by the panel and the participants.

 

Women’s labor market – between over-exploitation and unemployment.
Rebecca Selberg.

Rebecca is a researcher in sociology at the University of Lund. Her thesis was about nurses in the public labor market. Rebecca has a personal history of anti-racist and feminist movements and teaches at the Department of Gender Studies, Lund.

The title alludes to the discussion on how the public sector is organized as a market – either overloaded or underemployed. Experience of work has always been a central feminist issue. Feminists have argued that work recreates and creates inequality.
” But actually, work has been overlooked in feminist research – for example in the discussion of intersectionality”, says Rebecca.

The role of work changed in research
Gender research has shifted focus to the role of the work in people’s lives. “Now the role of work has become of particular importance because of identity, collectivity and for creating resistance. One example is the ‘ Firefighters Against Racism ‘ on Facebook,” says Rebecca.
Work life research stops at how women are doing at work, and does not linger upon the power relations. Rebecca Selberg with colleagues have started work life research in intersectional perspectives, that is how power relations are reproduced in and through work.

Impacts made in feminist work life research:
* Women’s work is invisible. Women’s reproductive work is invisible and also “racialized ” women in the third world so that their work was made invisible. During the 1950′s there were not many working women. But this position is based solely from privileged women. Many housekeepers from the third world worked then as well as now.
* Feminist researchers helped to make visible womens’ double workload. Cleaners demanded kindergarten through strike.
* Anti-racist scientists contributed to the visibility of immigrant women’s work. Labor market segregation made immigrant women who worked in factories and in the industry for 1960′s and -70′s invisible.
* Feminist and anti-racist research has revealed the division of labor:
- Between productive – reproductive work
- Between the “spiritual,” which is visible care work such as performed by a nurse and ” menial ” – the invisible care work – the heavy and dirty jobs often performed by migrant women.
- Between center and periphery: Global Care Chain - formed mostly of women who leave their own family to take care of one another’s family in another country.

Women’s labor market in Sweden
In healthcare there is an ethnic division of labor; an “inclusive subordination”. This means that the workers are union members and have rights, but they are constantly in the worst positions.
From the 1980′s and the significant labor migration comes this quote: “We sold our hands to the Swedes, they themselves used their brain” – of a female factory worker from the former Yugoslavia.
The public sector expanded until the 1990s. More women were hired.
During the 90s we had a so-called “Equilibrium unemployment”. Politics in Sweden changed its goals. Before the crisis, in the 90′s, it was all about achieving full employment. After that, the overriding goal became to fight inflation. To keep this goal, we need to have an unemployment rate of 6-8%.
Neoliberal conversion
Neo-liberal transformation in politics created cuts in the public sector. Furthermore, industrial jobs were moved to developing countries. Anyone who already was in trouble suffered even more – women, low-wage workers and immigrants. This has meant that we are between exploitation and unemployment. Female unemployment is partially hidden by part-time work.

Class and gender …
… Are two important factors for unemployment. Examples from health care shows that nurses have the most reported injuries and illnesses in 2012. They are the group that is mostly on sick leave due to stress related reasons. After the crisis in the 90s particularly women in the health sector were affected, through precarious jobs that created sickness and absence.

Polarized labor market
Today, Sweden has an extremely polarized labor market. The employees work themselves half to death. Others are idle or work involuntarily part-time.

Documentation: Karolina Jeppson

Photo by :Shirin Ardalan